Sveriges och Nordens inträde i Schengenområdet skedde effektivt och enligt plan. Att Sverige kunde hålla den kritiska tidsgränsen var till viss del Acandos förtjänst.
Acandos konsulter levererade det nödvändiga IT-stödet på utsatt tid och med hög kvalitet. Utan deras ambitiösa insatser är det osäkert om vi hade klarat inträdet i Schengenområdet. Om leveransen av det svenska IT-stödet försenats så hade alla nordiska länder vägrats inträde, säger Lars Sylvan, utvecklingschef på Migrationsverket.
Schengensamarbetet innebär att ett antal kompromisslösa krav måste uppfyllas av medlemslandet. Migrationsverket och de svenska utlands-myndigheterna behövde bland annat skaffa sig nytt IT-stöd för att kunna uppfylla alla kraven i Schengenavtalet. Ett av de mest avgörande villkoren för Sveriges och övriga nordiska länders inträde var att hela Norden gick med i samarbetet samtidigt. Om ett land inte uppfyllde alla kriterier vid tidpunkten för inträdet skulle samtliga länder vägras inträde. Tiden var därför oerhört kritisk i utvecklingsprojektet.
– Vi valde Acando av flera skäl. För det första är Acando en av våra huvudleverantörer sedan början på 90-talet och vi har därför gott förtroende för deras kompetens och pålitlighet. För det andra krävde uppdraget djup kunskap om vår verksamhet och god erfarenhet av att bygga komplexa system med extremt hög säkerhet. Acando matchade väl våra krav, säger Lars Sylvan.
ALMA håller objudna gäster utanför
Följande krav i Schengenavtalet var i fokus för Acandos insats:
- Vid viseringsärenden måste handläggarna i Sverige och i utlandet kunna söka mot ett, för Schengenländerna, gemensamt register över så kallade ”spärrade personer”. Detta register kallas Schengen Information System, SIS. Den centrala SIS-databasen finns i Strasbourg, men sökningen sker mot en kopia i respektive medlemsland. Den som är spärrad i registret ska vägras inträde till Schengenområdet. Handläggarna vid Migrationsverket ska också kunna uppdatera registret med nya spärrade personer och andra ändringar.
- Handläggarna ska med hjälp av en applikation kunna konsultera sina kollegor i Schengenområdet enligt ett fastställt ramverk.
- Vid utfärdande av visum måste handläggarna kunna skriva ut så kallade ”EU-stickers” som är ett slags visummärke i maskinläsbar text.
Med utgångspunkt från dessa förutsättningar utvecklade Acandos konsulter applikationen ALMA. Applikationen ger handläggarna på myndigheterna i Sverige och på de svenska utlandsmyndigheterna möjlighet att hantera ärenden effektivt och i enlighet med Schengenavtalet.
ALMA fungerar som en fristående PC-applikation och SIS-sökningen är utvecklad som ett onlinesystem. Myndigheterna i Sverige är online mot SIS-databasen och övriga centrala databaser. Utlandsmyndigheter använder istället ALMA som ett fristående system.
– De utlandsmyndigheter som inte har möjlighet att vara uppkopplade mot de centrala databaserna får en uppdaterad ALMA-version på CD-ROM skickad till sig var fjortonde dag. På denna finns bland annat den senaste informationen ur SIS-databasen, säger Lars Sylvan.
Acando sköter uppdatering, produktion och distribution av CD-ROM-skivorna till utlandsmyndigheterna.
Tanken är att alla berörda myndigheter, både inom och utanför Sverige, ska vara online mot databaserna i framtiden. Ett webbaserat system som kallas WILMA utvecklas för att tillgodose detta behov.
– Vi har utvecklat ALMA vad gäller användargränssnitt och funktion så att det enkelt kan integreras och ersättas av WILMA. För användarna blir det mycket enkelt att byta system, säger Kerstin Nielsen, projektledare på Acando.
Smidigare resor och effektivare brottsbekämpning
Bakgrunden till Schengenavtalet var att EU:s medlemsländer hade svårt att ena sig om hur den fria rörligheten mellan länderna skulle genomföras. Därför inledde Tyskland, Nederländerna, Belgien, Luxemburg och Frankrike ett samarbete utanför EG:s regelverk. 1985 undertecknade de ett mellan-statligt avtal i staden Schengen som kallas ”Schengenavtalet”. Genom avtalet beslöt länderna att successivt slopa personkontrollerna vid gränserna mellan sig. Avtalsparterna bestämde också att de yttre gränserna kring Schengen-området skulle förstärkas och att det polisiära
samarbetet mellan medlemsländerna skulle utökas. Polissamarbetet är nödvändigt för att den fria rörligheten inte ska gynna internationell brottslighet.
1990 undertecknade medlemsländerna Schengenkonventionen som reglerar de praktiska åtgärder som behövs för att åstadkomma den fria rörligheten. Konventionen, som trädde i kraft 1995, innehåller bestämmelser om bland annat polissamarbete, rättsligt samarbete och enhetliga gränskontroller mot länder utanför Schengenområdet. När ett land tillämpar Schengenkonventionen fullt ut och har avskaffat sina gränskontroller gentemot andra medlemsländer är landet en operativ medlem.
– I och med Sveriges operativa inträde i Schengensamarbetet har svenskarnas resande inom Schengenområdet blivit smidigare. Vi slipper köa vid passkontrollerna när vi reser till andra medlemsländer och när vi reser hem igen, säger Inge Kristensson, jurist på Migrationsverket.
Fler brott uppdagas
Det pris vi får betala för den fria rörligheten är att det har blivit lättare för kriminella personer att röra sig inom Schengenområdet. Visserligen har Tullens verksamhet vid gränserna inte påverkats av Schengenavtalet, men oönskade personer som till exempel är efterlysta för brott och illegala invandrare är mycket svårare att komma åt vid gränserna idag.
Den andra sidan på myntet är att svenska poliser, tack vare Schengen-samarbetet, fått mycket bättre möjligheter att spåra brottslingar och att klara upp brott.
I och med Sveriges operativa inträde i Schengensamarbetet har vi fått utökade möjligheter att delta i det internationella polisiära samarbetet. Bland annat med hjälp av SIS-databasen och nya kontaktvägar inom utländska polismyndigheter har vi kunnat lösa många fler brott statistiskt sett, poängterar Stefan Carp, polisintendent på Rikspolisstyrelsen.
Tekniska fakta och ordförklaringar
- ALMA är en PC-applikation utvecklad i Visual Basic och Microsoft Access.
- Den integrerade SIS-applikationen som möjliggör onlinebaserad sökning i SIS är webbaserad och utvecklad i Java.
- Användarkontrollen sker med hjälp av en PKI-baserad (Public Key Infrastructure ) lösning från Entrust, kallad Entrust Entelligence.
- WebLogic Server version 5.1 (Bea Systems) används som server för det onlinebaserade systemet. Informix 7.31 är databashanterare och lösningen körs på HP-UX med 64 bitars HP-UX 11.0.
- SIS, Schengen Information System, är främst ett efterlysningsregister och hjälpmedel för samarbetet i Schengenländerna. Rikspolisstyrelsen ansvarar för personuppgifterna i SIS avseende Sverige. Datainspektionen har till uppgift att kontrollera att registrering av personuppgifter i det svenska SIS-registret sker på korrekt sätt.
Sprid denna artikel.