Sjöfartsverket har med Acandos hjälp utvecklat ett webbaserat fartygsrapporteringssystem som ger en helhetsbild av all sjöfartstrafik i Sverige och EU. Systemet håller reda på alla större fartyg som ankommer eller lämnar Sveriges hamnar. Det ger Sjöfartsverket och andra aktörer bättre möjlighet att övervaka och följa upp trafiken samt miljöfarlig last. På följande sidor presenteras våra erbjudanden som beskriver det stegvisa tillvägagångssättet samt ett antal fristående erbjudanden.
– Det nya systemet ger oss, på ett enkelt och effektivt sätt, en bra översikt av all inrikes och utrikes sjöfartstrafik inom EU. Vi får också en helhetsbild av trafikens miljöfarliga last, vilket underlättar vid bland annat farleds-planering, säger Urban Hallberg, Sjöfartsverkets uppdragsgivare.
Oljekatastrofer lade grunden
I december 1999 bröts oljefartyget Erika itu och sjönk utanför Bretagnes kust och bara tre år senare, i november 2002, råkade oljetankern Prestige ut för samma öde utanför Spaniens kust. I både fallen läckte mycket stora mängder olja ut, vilket förstörde djur- och naturliv över väldigt stora områden för lång tid framöver.
Olyckorna fungerade som en väckarklocka för Europas regeringar och sjöfartsmyndigheter, vilka började fundera kring hur sjötransporterna kan göras säkrare. Bland annat handlade diskussionerna om hur fartygs-konstruktionerna kan förbättras och vilka krav som bör ställas på deras standard. Men diskussionerna gick också ut på att skapa bättre möjligheter till övervakning av hela sjöfartsnäringen.
Mot bakgrund av detta har ett antal nya EU-direktiv lanserats för sjöfarten, med syfte att effektivisera samt förbättra rapportering och kontroll.
EU:s sjöfart integreras
I januari 2004 trädde de nya EU-direktiven i kraft. Dessa skärper fartygens rapporteringsskyldigheter i samband med ankomst till hamnar inom EU och Norge. Alla fartyg som sätter kurs mot en EU- eller norsk hamn ska 24 timmar innan ankomsten, eller senast vid avgång från föregående hamn om resan varar kortare än 24 timmar, rapportera till ankomsthamnen. Anmälan ska bland annat innehålla uppgifter om beräknad ankomsttid, avgångstid, avgångshamn, antal personer ombord och specifikation av farligt eller förorenat gods.
– EU kräver också att all kommunikation ska ske digitalt via XML-baserade meddelanden och att varje lands rapporteringssystem ska integreras med EU-nätverket Safe Sea Net. Att skapa ett EU-integrerat IT-nätverk är också en förutsättning för att kunna bygga ett övervaknings- och kontrollsystem för hela EU:s sjötrafik. Det ger bland annat möjlighet att kontrollera ett fartygs identitet och positionsuppgifter mot andra sjöfartsmyndigheters system, berättar Seija Bäcklund, projektledare på Acando.
Acando var en av fem konsultföretag som i slutomgången tävlade om uppdraget att skapa det nya fartygsrapporteringssystemet.
– Vi valde Acando för att de visade att de verkligen hade förstått problematiken, vår verksamhet och vår kravspecifikation. De gav ett mycket förtroendefullt intryck och hade en tydlig och bra arbetsmodell, säger Urban Hallberg.
Enklare och effektivare rapportering
Acando har utvecklat, infört och dokumenterat Sjöfartsverkets Fartygsrapporteringssystem, FRS. Projektet har även inneburit att en helt ny integrationsplattform införts på Sjöfartsverket. Användar- och teknikerutbildning har också varit en del av Acandos uppdrag samt specifikation av driftmiljön.
– Systemet är helt webb- och XML-baserat. Det är lättanvänt och erbjuder hög skalbarhet och tillgänglighet via Internet. Det ger alla aktörer som fartygspersonal, rederier, agenter, hamnpersonal, verksamheter inom Sjöfartsverket och andra myndigheter tillgång till ett effektivt informations-system och rapporteringsverktyg, konstaterar Malin Dreijer, projektledare på Sjöfartsverket.
Sjöfarten har länge varit hårt reglerad med krävande rapporteringsrutiner. Nästan all rapportering från fartygen och rederierna har hittills skett via fax och telefon till hamnar, Sjöfartsverket, Tullverket, lotsar med flera instanser. Detta har resulterat i mycket pappersarbete samtidigt som det varit svårt att skaffa sig en överblick över pågående och historisk trafik. EU-direktiven skärper dessutom rapporteringskraven med fler registreringsuppgifter för fartygen.
Hela sjöfartsnäringen genom ett fönster
Sjöfartsverkets målsättning är att ta steget fullt ut mot att bli en 24-timmars myndighet genom att samordna all information kring sjötrafiken för hela sjöfartsnäringen med hjälp av FRS. Tanken är att koppla informationen till andra tjänster som Sjöfartsverket i framtiden ska erbjuda sina kunder. Informationen i FRS kan till exempel användas till avisering för lots-beställning och till farledsdeklarationer. I dagsläget tar Tullverket emot uppgifterna, för Sjöfartsverkets räkning, för all import och export till och från en svensk hamn.
Sjöfartsverket kommer att erbjuda sina kunder möjlighet att registrera deklarationsuppgifterna elektroniskt. Detta räknar man med ska spara tid och därmed pengar samt minska byråkratin för alla parter.
– Med FRS blir det mycket enklare för Sjöfartsverket och andra myndigheter som Tullverket, Kustbevakningen, Polisen med flera att övervaka sjöfarten och att följa upp trafiken bakåt i tiden. Genom att integrera hela sjöfartsnäringen på det här sättet behöver fartygen och rederierna i framtiden bara rapportera via FRS, vilket gör informationen tillgänglig för alla berörda parter, poängterar Urban Hallberg.
Som situationen ser ut idag rapporterar fartygen och rederierna samma typ av information till olika myndigheter. Med FRS kommer informationen bara behöva rapporteras en gång.
Ökad miljösäkerhet
FRS innehåller funktioner för uppföljning av sjötrafiken och olika typer av statistiska sammanställningar. Bland annat kan man se var på fartygen miljöfarlig last är placerad. Det går också att se exakt vilken typ av last och hur stor mängd det rör sig om.
– Man kan göra en summering av all trafik genom en viss farled för att se hur stora mängder miljöfarligt gods som sammanlagt passerar dagligen genom farleden. På detta sätt kan man snabbt skaffa sig en bild av farledens utsatthet. Detta underlättar planeringen av säkerhets-förbättringar som utsättning av fyrar och bojar samt förstärkning av lotstjänster, menar Urban Hallberg.
Många synergieffekter
Utvecklingsprojektet har resulterat i flera synergieffekter. Bland annat har Sjöfartsverket fått en standard för hur .Net-applikationer ska utvecklas. En annan synergieffekt är att den nya integrationsplattformen skapat möjlighet till andra integrationslösningar inom Sjöfartsverket.
– Integrationsplattformen ger oss möjlighet att öka samordningen mellan alla interna system. En målsättning är att göra all information som uppträder på flera ställen gemensam för samtliga system, säger Malin Dreijer.
--------------------------------------------------------------------------------
Tekniska fakta
FRS är utvecklat i Microsoft VisualBasic .Net och ASP-Net för Microsoft .Net Framework och körs på Microsoft Windows Advanced Server 2003. Integrationsplattformen består av Microsoft Biztalk 2004. Projektet har använt RUP som arbetsmetod.
Sprid denna artikel.